Regito Research Center on Water and Health

Finjasjön restaureras genom utfiskning med notdragning 2010 PDF Skriv ut Skicka sidan

På rekommendation av Regito AB och Finjasjögruppen utförde Hässleholms kommun ett fortsatt reduktionsfiske i Finjasjön. Det var de finska fiskeexperterna, fiskekolog Arto Hautala och fiskaren Aulis Kiiskilä, som fångade vitfisk, främst braxen och mört, på uppdrag av Tekniska avdelningen. OBS! Fisket slutade 2010-11-23 pga den hastigt komna vintern!

 

 

 


Arto och Aulis efter ett lyckat notdrag.

Arto och Aulis efter ett lyckat notdrag som gav 2000 kg braxen.

Vi eftersträvar ett ekologiskt fiske där vi utnyttjar kunskaper om hur fisken rör sig och uppehåller sig under olika årstider för att maximera fångsterna av önskad vitfisk och minimera hanteringen av den känsliga gösen och annan rovfisk.

Fiskemetoderna anpassas efter detta. Under vintern skedde notfiske under isen på djupare vatten då fisken uppsöker det varmare bottenvattnet. I våras var det fiske med 20 st bottengarn uppsatta i strandzonen när fisken var på väg in för att leka.

Nu på hösten, när temperaturen sjunker ned under 10–12 grader, går braxen ut på djupt vatten och ställer sig på bottnen. Det kan bli så tätt med fisk att man inte ser sjöbottnen på ekolodet! Då kommer fiske med notdragning från flottar att provas för första gången i Finjasjön! (Det är inte traditionell trålning. Trålning har tidigare använts vid reduktionsfiskena 1992–1994, 1998-1999 och 2006–2007.)

Gunnar Swärdh på kommunledningskontoret är huvudansvarig för reduktionsfisket.

Finjasjön har förbättrats i sommar

Förbättringar har konstaterats efter reduktionsfiskena. I sommar ökade siktdjupet (sommarmedelvärdet vecka 23–35) till 1,46 m från att ha varit påfallande konstant inom 1,17 ±0,01 m under 2006–2009!

Så här går fisket till vid höstens notdragning från flottar

Arto och Aulis har utvecklat tekniken närmast till fulländning och det är inte många steg eller rörelser som utförs i onödan.

1. Två avlånga flottar på pontoner används. Den ena är försedd med motor och ekolod/GPS. Vid den andra flotten förtöjs transportbåten som är försedd med motor och ekolod/GPS. Vid förflyttning driver transportbåten denna flotte.

2. Vid förra fisket har det 300 m långa och 8 m höga nätet samlats på de ihopkrokade flottarna som utgör en stor och bra arbetsyta.

3. Flotten och transportbåten cirklar omkring för att finna ett optimalt område med fisk, ca 300x300 m, som är lämpligt för notdrag.

4. Flotten delas och flottarna kör isär varvid nätet läggs ut på 300 m bredd. Ett par större flytande dunkar markerar ändarna.

Flottarna backas isär varvid den 300 m breda noten läggs ut

Flottarna backas isär varvid den 300 m breda och 8 meter höga noten läggs ut.

5. Flottarna vänder 90 grader och matar ut ca 300 m draglinor så att ett U-format område täcks av redskapet.

6. Flottarna kastar ankar och de motoriserade vinscharna drar nu långsamt noten mot flottarna. Tyngder i nätet gör att det ska följa bottnen. Mindre flöten håller nätet uppspänt. Dessa flöten sjunker vid fiske på större djup. Det viktiga är att nätet följer bottnen.

Flottarna backas isär varvid den 300 m breda noten läggs ut

Noten vinschas in parallellt från båda flottarna samtidigt.

7. När linorna vinschats in nästan till dunkarna kör flottarna mot mitten och kopplas ihop till en arbetsplattform igen.

8. Nätet dras in och tas efterhand upp på flotten. Noten dras ihop alltmer till en ring och nätet samlas på de två ihopkopplade flottarna.

Noten dras ihop alltmer och nätet samlas på de två ihopkopplade flottarna

9. Nätet formas till en badkarsliknande form och utrymmet för fisken minskas tills fisken kan håvas upp i transportbåten. Större rovfisk avskiljs omgående och återfår friheten utan att ha varit uppe många sekunder.

10. Transportbåten fraktar in fisken till hamnen.

Arto Hautala med en god fångst braxen från Finjasjön

Arto med 2 ton braxen efter det första notdraget.

11. Fisken lastas över i kontainrar på ca 750 kg styck. Dessa ställs in i en fryskontainer.

12. Under gynnsamma förhållanden hinner fiskarna med ytterligare ett notdrag under dagen om lunchen intags stående på flottarna medan vinscharna arbetar!

Fångststatistik beträffande upptagen fisk

101123: Fisket avbryts idag då vädret blivit för hårt för att fiska i och fångsterna gått ner i den ihållande N och NO vinden.

Vi har preliminärt tagit upp 31470 kg planktonätande och bottenlevande fisk nu med notfisket från flottarna.

Totalt har 89 755 kg tagits upp i år inklusive vinterfisket och bottengarnsfisket.

Vi hoppas nu att detta ska ge god effekt och förbättra miljön i Finjasjön!

Ytterligare fiskeinsatser planeras ske i vår med bottengarn liknande insatsen under 2010.

101122: 130 kg i två drag, 120+10 kg. Därav mört 80 kg. Den hastigt komna vintern med kraftig vind och snö gör att fisket avbryts i morgon.

101121: 320 kg i två drag, 70+250 kg. Därav mört 256 kg.

101120: 650 kg i två drag, 200+450 kg. Därav mört 554 kg.

101119: 450 kg i ett långt drag. Därav mört 403 kg. Fisken är nu utspridd och det är svårt att få någon större mängd samlad i ett drag. Däremot erhölls 775 st gösar som fick återvända.

101118: 400 kg varav 355 kg mört. Första draget utanför Finja gav endast ett bildäck, ett ankare, och en gammal Suzuki båtmotor som gjorde ett stort hål i nätet!

101117: 1100 kg i två drag på 550+650 kg. Mört 969 kg. Det första fisket skedde efter liten mört för att ta dem levande. Ca 4000 mörtar sorterades av Naturbruksgymnasiets elever från Osby på uppdrag av länsstyrelsen. Fiskarna togs till Vesljungasjön där de släpptes ut för att försöka etablera mörtbeståndet på nytt. Under det andra draget uppstod tyvärr ett mycket stort hål i noten. Detta lagades ute till sjöss efter andra draget varvid fiskemännen kom in vid mörkret.

OBS! I morse fann vi att några "nattgäster" blivit hungriga och vält ut fyra st 750 kg lådor med fisk på kajen!! Fiskebesättningen var bedrövade! En låda hade till hälften välts och tömts i en av båtarna. Lådorna stod på avkylning för att spara energi innan de skulle in i fryskontainern. Ingen får rota i lådorna och lämna fisk på marken! I annat fall kommer vi att låsa in all fisk direkt! Någon hade även brutit av en håv och en dyr skyffel! Vi vill även ha tillbaka fem stulna röda plastbackar! Vi tar tacksamt emot tips vem som har utfört detta. Är  du väldigt intresserad av vad som gömmer sig i djupet kan du bli volontär på fiskeflottan en dag!

101116: 4850 kg i två drag på 750+4100 kg. Därav mört 2247 kg och braxen 2250 kg. Fisket har återupptagits efter en paus på två veckor. Under två dagar framöver ska Naturbruksgymnasioet i Osby få all fångad mört och ta den levande till Vesljungasjön för utplantering.

101029: 1000 kg. Därav mört 950 kg. Nu tar vi en paus i fisket och väntar på lite kallt och klart väder. Fiskstimmen som har störts ska få lite tid att samla ihop sig igen. Hittills har man tagit upp 23570 kg fisk på 12 fiskedagar, dvs i medeltal 1964 kg per fiskedag. Under 2010 har cirka 80 ton vitfisk tagits upp.

Under dagens fiske deltog en osteolog från Lund. Han fick prov på olika fiskar. Dessa ska sedan användas för jämförelse med benrester som hittas vid t ex vid historiska arkeologiska utgrävningar från medeltiden. Genom att jämföra benen med kända fiskar kan man få reda på vilka fiskar som fanns i sjöarna förr och vad människorna åt.

101028: 280 kg i endast ett drag. Därav mört 260 kg. Det mulna, mörka och regniga vädret utan temperaturdifferenser gör att fisken sprider ut sig och inga stora fångster kan tas. Nuvarande 10-dygnsprognos utlovar ännu sämre väder varför det troligtvis blir en paus i fisket fr.o.m. lördag och framåt en tid.

101027: 1100+2100 kg. Därav braxen 2070 kg och mört 1080 kg.

101026: 1100+200 kg. Huvuddelen mört 1090 kg.

101025: 200+4400 kg. Huvuddelen mört 4490 kg. Bästa fångst hittills!

101024: 360+1400 kg. Huvuddelen mört 1370 kg. Under denna första vecka har man tagit upp 13470 kg fisk. Det blir en genomsnittsfångst på 1924 kg/dag och 1036 kg per notdrag.

101023: 30+300 kg. Huvuddelen mört 253 kg. Det första draget gjordes som ett prov på grunt vatten utanför Mjölkalånga där det ej var möjligt att ekoloda.

101022: 1600 kg i ett långt drag varav mört 1550 kg. Den hårda vinden gav problem och det blev bara ett drag.

101021: 2650 kg i två drag på 2300 resp. 350 kg. Fiske mellan Lillön mot mitten av sjön. Mört 2530 kg, små abborrar 50 kg, gärs 40 kg och braxen 30 kg.

101020: 970 kg i två drag på 250 resp. 720 kg. 650 kg var mört. Tydligen så påträffades gös och abborre-stället då det vimlade av fina rovfiskar i dragen mellan koudden och Skyrup. Martin Stålhammar från Limnologen i Lund hade fullt sjå med att mäta, väga och märka gös och över 100 st märktes för senare studier. Finnarnas fem röda transportbackar för fisk har stulits. Var vänlig lämna tillbaka dem för de behövs vid fisket.

101019: 3600 kg i två drag på 1600 resp. 2000 kg. Mycket riktigt stor mört som togs nära Guldkusten.

101018: Fisket startade mellan Skyrup och Trädhuset på 6–8 m djup. 2560 kg i två drag på 2200 resp. 360 kg. Cirka 2000 kg stor braxen i det första notdraget.  Det andra notdraget misslyckades delvis då braxen antagligen lyckades smita ut längs bottnen så det blev mest mört. Totalt togs 2000 kg braxen, 410 kg mört, 75 kg gärs och 75 kg små abborrar.

Den ena flottens ena ponton höll på att lossna då två svetsar gav vika varför reparationssvetsning sker under kvällen för att kunna fortsätta fisket direkt i morgon bitti kl 7.

Fisk är naturlig föda som är underskattad

Fisken är ju en fin tillgång med högt näringsinnehåll. Varför ska vi hämta "andras fisk" på andra sidan jordklotet och lägga vår egen fisk på soptippen – som dessutom kräver betalt för att ta emot fisk?

Många svenskar är väldigt dåliga på att ta omhand fisk och uppskatta den. Liten fisk som mörten ratas. Stor braxen likaså. I t ex asiatiska och afrikanska kulturer är fisk en högt uppskattad maträtt och man han metoder för att ta omhand och bereda god mat av nästan all slags fisk.

Våra svenska barn har alltmer fötts upp på industritillverkad mat, i många fall bestående av alltför lite av de önskvärda ingredienserna och mer av billiga utfyllnadsmedel, arom och konserveringsmedel. Barn har blivit vana att äta mat beredd av industriellt framställt pulver. Barn hörs klaga, t ex om det är klumpar i hemtillverkad jordgubbssylt, när det i själva verket är jordgubbar! Likadant har det blivit med fisk. Det finns ben i fisk men besvären kan minimeras med skicklig tillagning. Sedan kan benen ofta lätt tas bort efter lite övning. Under fiskets gång har vi blivit upplysta av thailändskor och kineser att man kan ta tillvara alla slags fiskar, stora som små, bara man använder lämplig tillredningsmetod.

På restauranger i t ex England erbjuds ofta braxen som huvudrätt. Samtidigt ser vi att sportfiskarna vid Finjasjön inte ens bryr sig om att ta tillvara annat än rovfiskarna gös, gädda eller större abborre.

Fisk innehåller viktiga näringsämnen

Fisk innehåller massor med viktiga näringsämnen. Färska forskarrapporter visar att vitamin B12 som finns i bl.a. fisk är väsentligt för att undvika sjukdomen Alzheimer som är ett mycket snabbt växande problem. Samtidigt visar rapporter att många vitaminer förstörs av tillagning i mikrovågsugn. Ångkokning är en av de bästa tillredningsmetoderna.

Bottengarnsfiske i Finjasjön

Fisken landas i Tormestorps båthamn. Folk från det skånska storkprojektet beredda att hämta ett ton fisk till storkarna i skånes tio hägn. (Bild från våren 2010.)

Avsättning för upptagen fisk

Vi har kämpat för att hitta en etiskt bra avsättning för fisken.
  • I Skåne bedrivs arbete med uppfödning av storkar på tio ställen. Djurskötarna är mycket glada av att få småfisk till sina storkar. Här rör det sig om små fiskar upp till ca 300 g.
  • En del fisk har redan gått till utfodring av vildsvin och kräftor. Kräftodlare - ni får gärna hämta fisk till era signalkräftor!
  • I fångsterna kommer stora fina braxen som är utmärkta att grilla eller röka. Meningarna är delade, men vi har träffat på en person som tyckte att en bra anrättad braxen-middag är det godaste man äta!
  • Det förekommer även en hel del fina sutare i fångsterna. De går utmärkt att röka.
  • Överbliven fisk går till foder hos minkfarmare.
  • Många rapporterar att man kan få enormt bra skördar om man gräver ned fisk i sitt odlingsland. Fisken är mycket rik på näringsämnet fosfor (som vi just vill ha bort från Finjasjön.) Även lantbrukare kan gödsla med fisk som brutits ned i gödselbrunn. Man kan även plöja ned fisken direkt i jorden.
  • Det sista alternativet är att skicka fisken till återvinningsstationen för att mot avgift låta den brytas ned till jordförbättringsmedel. Detta har vi hittills lyckats undvika.

Mat åt storkungar!

Mat från Finjajsön till storkungar

Emma sorterar fram lämplig mat till storkungar medan Staffan samlar fiskar under 300 g till storkföräldrarna. (Bild från våren 2010.)


Senast uppdaterad ( Onsdag, 12 Oktober 2011 15:50 )